Gamla mtt och vikter
margin-top:0 !important;
padding-top:0 !important;
/*min-width:800px !important;*/
.wb-autocomplete-suggestions
text-align: left; cursor: default; border: 1px solid #ccc; border-top: 0; background: #fff; box-shadow: -1px 1px 3px rgba(0,0,0,.1);
position: absolute; display: none; z-index: 2147483647; max-height: 254px; overflow: hidden; overflow-y: auto; box-sizing: border-box;
.wb-autocomplete-suggestion position: relative; padding: 0 .6em; line-height: 23px; white-space: nowrap; overflow: hidden; text-overflow: ellipsis; font-size: 1.02em; color: #333;
.wb-autocomplete-suggestion b font-weight: bold;
.wb-autocomplete-suggestion.selected background: #f0f0f0;
| |||||||||||
About this capture
Organization: Alexa Crawls
__wm.bt(575,27,25,2,"web","http://www.algonet.se/~hogman/slmatt.htm","1998-12-05",1996);
Gamla mtt och vikter
Innehll
- Allmnt
- Historik
- Lngdmtt
- Rymdmtt
- Viktmtt
- Ytmtt
Fregende sida
Allmnt
Gamla mtt och vikter kan stlla till huvudbry fr dagens
mnniskor. Om man tittar p bouppteckningar, gamla brev och
dokument, ldre litteratur etc stter man ofta p dessa gamla
mttangivelser. Det kan d vara av intresse att veta vad de
motsvarar i dagens mttsystem.
ldre mtt utgr ofta frn olika kroppsdelar, fot, tum,
armslngd etc. Detta innebar dock att mtten ej blev s
exakta. Men det finns vissa faktiska frhllanden som att foten
r en 1/6-del av en mnniskas lngd.
Fljande mtt utgr frn kroppen:
| Mtt | Beskrivning |
| Famn | Mttet frn lngfingerspetsen p vnster hand till hger hands lngfingerspets d bda armarna r utstrckta s lngt som mjligt |
| Aln | Lngden frn armbgen till lillfingerspetsen |
| Fot | Lngden frn hlen till spetsen av stortn |
| Tvrhand | Bredden ver handens fyra fingrar |
| Tum | Bredden ver tummen |
| Fingerbredd | Bredden ver ett finger, vanligen lngfingret |
Enligt gammal uppfattning skall en mnniskas hela lngd
motsvaras av fljande kroppsmtt: 1 famn, 3 alnar, 6 fot, 18
tvrhnder, 72 tum eller 90 fingerbredder.
Historik
Vrt nuvarande metersystem kommer frn Frankrike
dr det infrdes under den franska revolutionen, nrmare
bestmt r 1793. Napoleon infrde detta system i alla lnder
han intog. I Sverige antogs metersystemet 1878 och skulle
infras under en 10-rs period. Frn den frsta januari 1889
var metersystemet det enda lagliga mttsystemet i Sverige.
Fre 1665 frekom lokala mtt i Sverige. Detta stllde
till problem fr handelsmn och myndigheter. Man kunde ha olika
mtt i olika landsdelar och samma mtt kunde ha olika
innebrd. Ett exempel r mil som hade olika lngd
beroende p var man befann sig.
r 1665 antogs ett enhetligt mttsystem fr hela Sverige.
Ytterligare en mindre mttreform infrdes r 1735. Dremot
gde en strre mttreform r 1855 vilket innebar att
decimalsystemet infrdes, allts infrdes fre metersystemet.
Trots alla nya mttreformer s levde de gamla mtten kvar i
folks tnkande i mycket lng tid. Man fortsatte att tnka i aln
i stllet fr meter, i kanna i stllet fr liter
etc. De nya mtten vad svra att frst, de betydde
ingenting, medan de gamla hade hade en innebrd. n idag lever
mnga av dessa ldre mtt kvar i folks medvetande.
Det var strnga straff p att frfalska mtt. nda in p
mitten av 1800-talet kunde man dmas till ddsstraff fr
frfalskade mtt.
verst p sidan
Svenska mtt
Nedan fljer ett urval av de mtt som var vanliga frr.
Lngdmtt
Mil
En svensk mil var frr = 6000 famnar = 18000 alnar = 10.689
meter. Milen indelades i 4 fjrdingsvg om vardera
2672 meter eller 4500 alnar. Denna mil infrdes 1699 som en
enhetsmil och skulle samtidigt representera avstndet mellan
gstgivaregrdarna. Fre 1699 hade milen olika lngd beroende
p var i Sverige man befann sig.
Aln
En aln = tv fot = 59,4 cm.
Fjrdingsvg
En fjrdingsvg = 4500 alnar = 2672 meter.
Steg
Ett steg motsvarade 1/2 famn = 90 cm.
Famn
En famn r ocks ett gammalt lngmtt till sjss. En svensk
famn r 6 fot = 3 alnar = 1,78 meter. Famn anvndes som mtt
p vattendjupet som faststlldes med lodning. En engelsk famn (fathom)
r ngot lngre, 1,83 meter.
Stenkast
Med detta mtt avsg man den lngd man kunde kasta en
medelstor sten. Den vanligaste mttangivelsen fr ett stenkast
var 50 steg, vanligen 40 - 50 meter. Ett ordsprk frn
Smland: Den som ser ett slagsml p ett stenkasts hll
r inte vittnesgill.
Tvrhand
1 tvrhand = 4 tum = 8 - 10 cm. Tvrhand var ett vanligt mtt
och anvndes bl a fr att ange isens tjocklek etc.
Tum
En tum = 2,47 cm
Fingerbredd
En fingerbredd = 1,85 cm
Rymdmtt (torra varor)
Tunna
En tunna = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter struket mtt
eller 164,9 liter fast mtt (med rge). Med struket
mtt menas att kannan eller tunnan strukits av med ett
strykmtt. Det var ett mtt utan packning eller skakning. Det
kallades ocks fr lst mtt. Med fast mtt eller med
rge innebar att man till varje struket mtt la p lite
till. Hur mycket det var har varierat med tiden, vanligt var
cirka 16%. P 1700-talet skulle till varje struken tunna sttas
till 4 strukna kappar.
Kappe
En kappa = 4,6 liter.
Skppa
Skppa r ett mycket gammalt mtt som frbjds 1735.
Storleken p skppa varierade i olika landsdelar. I Smland
var en skppa 1/6 tunna medan den i Bohusln var 1/4 tunna
(36,6 liter) och i Vstergtland 1/5 tunna.
Rymdmtt (vta varor)
Tunna
En tunna = 4 fjrding = 48 kannor = 125,6 liter
Ankare
Ett ankare = 15 kannor = 39,25 liter. Anvndes ofta som mtt
p vin, l och brnnvin.
Kanna
En kanna = 2 stop = 2,6 liter
Stop
Ett stop = 4 kvarter = 1,3 liter
Kvarter
En kvarter = 4 jungfru = 32,7 cl
Jungfru
En jungfru = 1/32 kanna =8,2 cl. Anvndes mest om brnnvin.
Fat
Ett fat = 60 kannor = 157 liter
verst p sidan
Viktmtt
Skeppspund
Ett skeppspund = 20 Lispund = 400 sklpund = 170 Kg
Lispund
En lispund = 8,5 Kg
Sklpund
Ett sklpund = 32 lod = 128 Qvintin = 8848 ass = 425 gram
Lod
Ett lod = 13,3 gram
Uns
En uns = 2 lod = 548 ass = 26,3 gram silver eller 27,9 gram guld
Ytmtt
Ytmtten var frmst ett mtt p den
yta en given mngd utsde rckte till.
Tunnland
Ett tunnland = 2 spannland = 8 fjrdringsland = 32 kappeland =
56 kannland = 4936,6 kvadratmeter = 1/2 hektar
Spannland
Ett spannland = 2468,3 kvadratmeter
Knappeland
Ett knappeland = 154,3 kvadratmeter
Kannland
Ett kannland = 88,2 kvadratmeter
verst p sidan
Hans Hgman
hogman@algonet.se
Copyright Hans Hgman, granskat 1997-08-22
Clash Royale CLAN TAG